Newsletter Subscribe
Enter your email address below and subscribe to our newsletter
[forminator_form id="25163"]

wsj+1tradersunion+1wsjFlera år innan USA inledde sin militära kampanj mot Iran byggde Kina i det tysta upp världens största strategiska oljereserv. Nu, flera månader in i en konflikt som har vänt upp och ned på de globala energiflödena, har denna förutseende strategi gett Beijing en oväntad makt: förmågan att forma oljemarknaden och skydda sin ekonomi samtidigt som stora delar av världen kämpar för att säkra sin försörjning.
Kinas strategiska och kommersiella oljereserver uppskattas till mellan 1 miljard och 1,4 miljarder fat, vilket motsvarar ungefär 120 dagars import. Det gör dem större än USA:s reserver. Det amerikanska energidepartementets statistikorgan EIA uppskattade att Kina fyllde på sina strategiska lager med i genomsnitt 1,1 miljoner fat per dag under 2025, då Beijing utnyttjade rabatterad råolja från sanktionerade leverantörer som Ryssland och Iran. Från 2022 till 2025 ökade Kinas import av rysk råolja med 26 %, medan importen av iransk råolja mer än fördubblades, enligt data från Vortexa som citeras av The Wall Street Journal News Corp .wsj+1
När kriget störde flödena genom Hormuzsundet minskade Kina sin import dramatiskt. Reuters Thomson Reuters Corporation rapporterade i juli att kinesiska leveranser föll till 40 % av nivåerna före kriget, med ett genomsnitt på bara 8 miljoner fat per dag sedan april jämfört med ett femårsgenomsnitt på 11,5 miljoner. I stället för panikköp tömde Beijing kommersiella lager med cirka 700 000 fat om dagen mellan maj och mitten av augusti, samtidigt som de strategiska reserverna ovan jord hölls i stort sett intakta.reuters+1
Strategin har uppmärksammats av ekonomer och marknadsanalytiker. Mohamed El-Erian, prefekt vid Queens' College vid University of Cambridge, lyfte fram WSJ:s rapportering som ett bevis på att Kinas "välkoordinerade tillvägagångssätt" har gjort landet till "den mest betydande balansaktören på de internationella energimarknaderna". Francisco Blanch, chef för råvaruanalys på Bank of America Securities, gjorde en liknande observation tidigare denna månad och kallade Kina "mycket skickligt på att hantera sin energiposition".tradersunion+1
Kinas importminskningar bidrog till att förhindra den prischock som många analytiker hade befarat. Fortune rapporterade i juni att Kinas "kraftigt fallande import effektivt har skyddat oljepriserna från att stiga" trots den faktiska stängningen av Hormuzsundet. CNBC Comcast Corporation beskrev Kinas reduktion som "avgörande för att dämpa det globala pristrycket".fortune+1
Strategin har inte varit smärtfri. Kinas bensinexport föll med 93 % under det andra kvartalet jämfört med ett år tidigare, och raffinaderiproduktionen sjönk från mer än 15 miljoner fat om dagen till ungefär 12,5 miljoner. Larry Hu, chefsekonom för Kina på Macquarie, uppskattade att 90 % av inbromsningen i den kinesiska industriproduktionen under andra kvartalet var kopplad till olje- och petrokemikedjan.wsj
Ändå har Kinas bredare förberedelser, inklusive en snabb övergång till elbilar, utbyggnad av höghastighetståg och investeringar i kol-till-kemikalie-förädling, dämpat smällen. "Olja är inte den akilleshäl vi trodde att det var," sade Michal Meidan vid Oxford Institute for Energy Studies. Sinopec China Petroleum & Chemical Corporation ordförande Hou Qijun sade nyligen att Kinas oljeefterfrågan "mycket sannolikt nådde sin topp förra året," tre år tidigare än vad som tidigare beräknats.investing+1
Hur länge Kina kan upprätthålla en minskad import är fortfarande en öppen fråga. Som Tom Reed på Argus Media noterade: "Att begränsa exporten är förvisso en hävstång Kina kan dra i när som helst, men det medför ändå ekonomiska kostnader".wsj