Synet, inte pannloben, drev primathjärnans utveckling, visar studie

En ny studie som publicerades på torsdagen i tidskriften Science kullkastar ett långvarigt antagande om hur primater, inklusive människor, kom att få så stora och komplexa hjärnor. Istället för en oberoende expansion av pannloben, den region som oftast kopplas till högre resonemang, visar forskningen att synen var den primära drivkraften för primaters hjärnbarksutveckling under de senaste 56 miljoner åren.miragenews+2

Fossil talar kvantitativt

Forskningen, ledd av Richard F. Kay, professor emeritus i evolutionär antropologi vid Duke University, använde högupplösta mikro-CT-skanningar av primatkranier, många från Duke Lemur Center Museum of Natural History, för att skapa virtuella modeller av forntida hjärnskålar. Genom att jämföra volymer och ytor hos levande och utdöda arter fann teamet att pannloben växte gradvis och förutsägbart i takt med att den totala hjärnstorleken ökade, och följde samma skaleringsmönster från trädpiggsvin till människor.phys+1

"Allt från människor ner till trädpiggsvin faller på samma linje: I förhållande till hjärnans storlek är pannlobens proportion en konstant," sa Kay.miragenews

Studien involverade samarbete med paleobiologen Chris Organ vid Montana State University, som sa att resultaten visar att "de förstorade hjärnorna hos apor och människor är intimt kopplade till synen."montana

Synen, inte den 'tänkande' hjärnan

De occipitala, parietala och temporala regionerna, områden som i hög grad ägnas åt visuell bearbetning, expanderade snabbt och oproportionerligt hos spökdjur och antropoider, gruppen som inkluderar apor och människor. Dessa ökningar skedde längs samma grenar av primaternas släktträd där synnerven växte sig större, vilket indikerar att mer visuell information strömmade in i hjärnan.phys+1

För att mäta visuell input hos forntida primater använde teamet storleken på optic foramen, den beniga öppning genom vilken synnerven passerar, som en indikator. De två grupperna med de största, mest syn-dominerade hjärnbarkarna hade också de största öppningarna, och regionerna för visuell bearbetning verkar ha vuxit ännu snabbare än nerven som matar dem.miragenews

Implikationer för förståelsen av människans ursprung

Resultaten tyder på att de stora hjärnor som är karakteristiska för antropoider är ett forntida drag som går minst 33 miljoner år tillbaka i tiden, rotat i skarpt seende snarare än enbart selektion för en förstorad pannlob.phys+1

"När vi låter fossilen tala kvantitativt istället för att förlita oss på intryck av deras form, visar det sig att de förstorade hjärnorna hos apor och människor är kopplade till synen mycket mer än till pannloben, som helt enkelt höll jämna steg med den totala hjärnstorleken," sa Kay.miragenews+1