Centralbanker ställs inför avgörande september när kriget i Mellanöstern driver på inflationspressen

På fredagen har det gått sex månader sedan USA och Israel inledde anfall mot Iran den 28 februari, vilket utlöste en konflikt som har vänt upp och ned på de globala energimarknaderna, bromsat den globala desinflationen och tvingat centralbankerna till en ny omgång svåra beslut.

Energichock och motståndskraftiga marknader

Den mest omedelbara ekonomiska konsekvensen har märkts på energimarknaderna. Stängningen av Hormuzsundet, som av Internationella energiorganet beskrivs som det "största utbudsavbrottet i den globala oljemarknadens historia", har minskat Golfens råoljeexport med cirka 47 %. Brentoljan översteg kortvarigt 120 dollar fatet i april innan den stabiliserades runt 90 dollar under 2026, upp från cirka 70 dollar förra året.sundayworld+1

Ändå har de globala aktiemarknaderna visat oväntat stor motståndskraft. MSCI World Index nådde ett rekordhögt marknadsvärde på 105 biljoner dollar denna månad och har ökat med nästan 7 biljoner dollar sedan konflikten började, till stor del drivet av entusiasm kring investeringar i AI. Ekonomierna i Golfen har dock drabbats direkt: Saudiarabiens export minskade med 10 % mellan första och andra kvartalet, fastighetsförsäljningen i Dubai föll med upp till 80 %, och Qatars ekonomi kan krympa med nästan 30 % i år på grund av skador på gasanläggningen i Ras Laffan.sundayworld

Inflationspress och matförsörjning under hårt tryck

Energichocken har raderat ut mycket av de senaste årens framsteg mot lägre inflation. Eurozonens årsinflationstakt steg till 2,9 % i juli, upp från 2 % ett år tidigare. I Storbritannien klättrade konsumentpriserna till 2,9 % i årstakt, vilket är den högsta nivån på fyra månader. IMF sänkte i juli sin prognos för den globala tillväxten 2026 till 3,0 % och varnade för att den globala desinflationen har avstannat.turkiyetoday+2

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation rapporterade att livsmedelspriserna nådde sin högsta nivå på över tre år i juli, där störningar i gödselleveranser och ett starkt El Niño-mönster förvärrade läget.sundayworld

Centralbankerna inför en tuff september

IMF:s chef Kristalina Georgieva sade den 25 augusti att den globala ekonomin har klarat energichocken bättre än befartat, men uttryckte oro över försämrade offentliga finanser och stigande obligationsräntor. Mot den bakgrunden går centralbankerna in i en avgörande september. Europeiska centralbanken väntas allmänt höja räntan med 25 punkter den 10 september, medan marknaden prissätter en sannolikhet på 63 % att Federal Reserve lämnar räntan oförändrad. Bank of Japan, som höjde sin styrränta till 1 % i juni, den högsta nivån på 31 år, väntas höja igen den 18 september.reuters+1

När vintern närmar sig och störningarna i Hormuzsundet består, hänger risken för förnyat inflationstryck över varje rentebeslut.