Ränteskillnaden mellan USA och Kina når rekordhöga 317 punkter

Gapet mellan amerikanska och kinesiska upplåningskostnader har vidgats till den största nivån någonsin, vilket understryker den skarpa divergensen mellan världens två största ekonomier där den ena plågas av inflationsoro och den andra av deflationstryck.

Skillnaden mellan räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer och kinesiska statsobligationer nådde 317 punkter på onsdagen, enligt data från Bloomberg som sträcker sig tillbaka till 2002. Räntan på den 10-åriga amerikanska statsobligationen steg till 4,85 procent, den högsta nivån sedan 2023, medan den kinesiska motsvarigheten höll sig stabil på 1,68 procent.moneycontrol+2

Motstridiga krafter

Det rekordstora gapet speglar motstridiga riktningar i penningpolitiken. I USA har ihållande inflation, delvis eldad av höga oljepriser kopplade till spänningar i Mellanöstern, hållit Federal Reserve på tå och skapat förväntningar om ytterligare räntehöjningar. Räntan på 30-åriga statsobligationer har legat nära två decenniers högsta nivåer, då investerare kräver en växande premie för att hålla långfristig amerikansk skuld mitt i oron för finanspolitisk hållbarhet.scmp+2

Kina står inför det motsatta problemet. Trög inhemsk efterfrågan och deflationstryck har pressat den kinesiska centralbanken mot en mer expansiv politik, vilket håller statsobligationsräntorna nära historiska bottennivåer. En stor pool av inhemskt sparande, kapitalkontroller som begränsar utflöden och brist på säkra alternativ har skyddat kinesiska obligationer från det globala raset på räntemarknaden.reuters+1

Risk för kapitalflöden

Den ökande räntedifferensen skapar ny oro för kapitalutflöden från Kina och press på yuanen. Norbert Ling, chef för ränteförvaltning för Asien-Stillahavsområdet på Invesco, har argumenterat för att kinesiska statsobligationer fortfarande erbjuder positiv realränta och defensiva egenskaper, men storleken på gapet mot amerikanska räntor skapar incitament för att kapital flyter mot dollardenominerade tillgångar.cnbc+2

Divergensen har också konsekvenser för den amerikanska skuldmarknaden. Kina, som en gång var den största utländska innehavaren av amerikanska statspapper, har stadigt minskat sitt innehav till 633 miljarder dollar, en minskning med nästan 100 miljarder dollar under det senaste året. Judith Arnal, seniorforskare vid Elcano Royal Institute, sade till El País att Pekings försäljningar har både geopolitiska och finansiella orsaker, då Kina söker minska sin exponering mot amerikanska politiska beslut.english.elpais

Ett strukturellt skifte

Det rekordstora gapet bidrar till en bredare oro kring globala skulddynamiker. USA:s statsskuld har passerat 40 biljoner dollar, och högre räntor ökar statens räntekostnader. Samtidigt står utländska kreditorer, inklusive Japan som är största innehavare med 1,11 biljoner dollar, inför egna inhemska utmaningar då japanska räntor nått 30-årshögsta. Nadia Gharbi, ekonom på Pictet Wealth Management, sade till El País att även om en högre riskpremie på amerikansk skuld nu förväntas, ger dollarns status som världens reservvaluta och djupet i de amerikanska kapitalmarknaderna landet ett exceptionellt finanspolitiskt handlingsutrymme.english.elpais

Om detta utrymme visar sig vara tillräckligt i takt med att räntegapet vidgas är frågan som nu upptar obligationsmarknaderna på båda sidor om Stilla havet.