Första denisovaunderarmsbenet hittat i kinesisk grotta

Två internationella forskarlag tillkännagav på onsdagen upptäckten av sju denisovafossiler och mer än 1 300 stenverktyg i en grotta i sydvästra Kina, vilket ger den hittills mest detaljerade inblicken i hur dessa utdöda forntida människor levde och överlevde.

Fossilerna – fyra tänder, två kraniefragment och det första kända denisovaunderarmsbenet – återfanns i Bianfu-grottan i Yunnan-provinsen, nära Kinas gränser mot Myanmar och Laos. Lämningarna är mellan 167 000 och 134 000 år gamla, medan stenverktygen spänner över ett ännu bredare tidsintervall, från 190 000 till 70 000 år sedan, enligt två artiklar publicerade på onsdagen i Nature.nature

En grotta räddad från förstörelse

Upptäckten var osannolik. År 2019 upptäckte ett ekologiskt restaureringsprojekt vid ett övergivet kalkbrott den begravda grottan och dess skatt av fossiler. "Större delen av grottan hade redan förstörts", säger Qingfeng Shao, geokronolog vid Nanjing Normal University som bidrog till båda studierna.nationalgeographic

Denisovamänniskor identifierades först 2010 genom DNA utvunnet ur ett fingerben funnet i en sibirisk grotta. Sedan dess har bara ett fåtal fossiler dykt upp på totalt fem platser. Fyndet i Bianfu-grottan representerar nu det rikaste denisovafossilarkivet utanför Denisovagrottan i Sibirien.eurekalert

Eftersom inget DNA kunde utvinnas ur lämningarna använde forskarna en ny strategi som kombinerade morfologisk screening av över 60 000 benfragment med proteomisk analys. Alla fem prover bar på en denisovaspecifik kollagenvariant, vilket bekräftade deras identitet. "Jag är ganska övertygad om att detta är denisovalämningar", säger Svante Pääbo, den evolutionsgenetiker vars laboratorium först sekvenserade denisova-DNA men som inte var involverad i den nya studien.nationalgeographic+1

Verktyg och jakt

Grottan innehöll också över 1 600 identifierbara djurlämningar, främst hjort och andra idisslare, många med skärmärken som tyder på slakt. Verktygen – skrapor, yxor, hammarstenar och benredskap – tyder på en praktisk och improviserad metod för verktygstillverkning. Denisovamänniskorna verkar ha slagit vassa flisor från stenar, använt dem och kastat dem, snarare än att tillverka de mer raffinerade verktyg som förknippas med senare Homo sapiens.sciencenews+1

Det återfunna underarmsbenet, en del av ett radiusben, avslöjade att biceps fästpunkt hos denisovamänniskor var placerad annorlunda än hos moderna människor, vilket gjorde att de kunde generera mer vridkraft med samma muskelstorlek. Kraniefragmenten var anmärkningsvärt tjocka – 0,3 till 0,4 tum – och liknade mer Homo erectus och neandertalare än moderna människor.nationalgeographic

Fyller en geografisk lucka

Platsen fyller en långvarig lucka i den kända utbredningen av denisovamänniskor över Sydasien. "Denisovamänniskorna blir lite mindre mystiska", säger Shara Bailey, paleoantropolog vid New York University. Grottan visar forskarna att denisovamänniskorna anpassade sig till varierande miljöer och jagade olika byten i olika regioner – murmeldjur i kallare nordliga områden, hjort och buffel i Yunnans mildare klimat.sciencenews

Denisova-DNA finns kvar i många nu levande populationer, särskilt bland ursprungsbefolkningar på Filippinerna, Papua Nya Guinea, Australien och i Tibet, där en ärvd gen hjälper till vid överlevnad på hög höjd.cnn+1