Stad från bronsåldern i Kazakstan avslöjar nav för metallarbete på stäppen

Ett internationellt team av arkeologer har grävt fram resterna av Semiyarka, en enorm bosättning från bronsåldern i nordöstra Kazakstan som utmanar långvariga antaganden om förhistoriska steppsamhällen. Den 140 hektar stora staden, som dateras till omkring 1600 f.Kr., avslöjar att nomadiska samhällen var kapabla att bygga permanenta urbana centra med storskalig industriell produktion.phys+3

Upptäckten, som publicerades i tidskriften Antiquity, leddes av forskare från University College London, Durham University och Kazakstans Toraighyrov University. Området ligger på en udde ovanför Irtysjfloden med utsikt över ett nätverk av sju dalar, och har fått smeknamnet "Staden med de sju ravinerna".news.ssbcrack+2

Förändrar förståelsen av steppsamhällen

Till skillnad från de spridda lägren och små byarna som vanligtvis förknippas med mobila steppbefolkningar, innehöll Semiyarka rektangulära jordarbeten, inhägnade hushållskomplex med flera rum och en central struktur dubbelt så stor som vanliga bostäder som kan ha tjänat rituella eller statliga funktioner. "Omfattningen och strukturen hos Semiyarka liknar inget annat vi har sett i steppzonen", sa professor Dan Lawrence vid Durham University.phys+3

Det mest anmärkningsvärda är att utgrävningar avslöjade en industrizon dedikerad till produktion av tennbrons – ett sällsynt fynd på den eurasiska stäppen. Forskare grävde fram deglar, slagg och tennbronsföremål, vilket ger det första fasta beviset på att steppmetallurger drev komplexa produktionssystem istället för småskaliga verkstäder. "Det visar att mobila samhällen var kapabla att bygga och upprätthålla permanenta, välorganiserade bosättningar centrerade kring storskalig metallurgisk produktion", sa Dr. Miljana Radivojević vid UCL, studiens huvudförfattare.newscientist+4

Strategiskt nav för handel under bronsåldern

Stadens strategiska läge nära stora koppar- och tennfyndigheter i Altajbergen positionerade den som ett avgörande nav i bronsålderns metallnätverk som kopplade samman Centralasien med den bredare kontinenten. Analyser tyder på att tenn kan ha transporterats cirka 300 kilometer från de östra Altajbergen, antingen av resenärer över stäpperna eller via båt längs Irtysjfloden.phys+2

Arkeologiska bevis tyder på att Alekseevka-Sargary-folket främst bebodde Semiyarka, med keramikskärvor och andra föremål som tyder på handel med det mer nomadiska Cherkaskul-folket. Professor Lawrence noterade att "Irtysjfloden fungerade som en livlig transportkorridor, som i huvudsak lade grunden för Sidenvägen".newscientist+1

Dr. Viktor Merz från Toraighyrov University, som först upptäckte platsen i början av 2000-talet, uttryckte entusiasm över samarbetet: "Att arbeta med kollegor från UCL och Durham har fört med sig nya metoder och perspektiv". Forskningen finansierades av British Academy, Kazakstans ministerium för vetenskap och högre utbildning, och det ERC-tilldelade DREAM-projektet.miragenews+1