Jämnt inför lördagens EU-omröstning på Island

På lördag går islänningarna till valurnorna för att avgöra om regeringen ska återuppta medlemskapsförhandlingarna med EU. Omröstningen kan bli en vändpunkt för önationen i Nordatlanten, drygt tio år efter att man lämnade förhandlingsbordet.

Den senaste mätningen, som utfördes av opinionsinstitutet Maskina mellan den 21 och 25 augusti, visar att 51,3 procent av de tillfrågade stöder att samtalen med Bryssel återupptas, medan 48,7 procent är emot, enligt Reuters. Marginalen har krympt från 4,4 procentenheter i en mätning i mitten av augusti till bara 2,6 procentenheter, rapporterar Bloomberg.reuters+1

Vad står på spel

Lördagens omröstning handlar inte om ett faktiskt EU-medlemskap. Det skulle krävas ytterligare en folkomröstning om de villkor som förhandlas fram för att Island ska gå med i unionen. Vid ett ja-resultat bedömer utrikesdepartementet i ett memorandum att förhandlingarna skulle kunna inledas i slutet av 2026 och slutföras inom 18 till 24 månader.reuters

Island avbröt sina medlemskapsförhandlingar 2013 efter fyra års samtal, men stigande levnadskostnader, kriget i Ukraina och upprepade hot från USA:s president Donald Trump om att annektera grannlandet Grönland har väckt liv i frågan om att gå med i unionen. Islands utrikesminister, Thorgerdur Katrin Gunnarsdottir, har pekat på Trumps ambitioner i Grönland som en varning och lyft fram EU:s stöd till Danmark som ett argument för multilateralism.foreignpolicy+1

Island är redan en del av EU:s inre marknad, Schengenområdet och Europeiska frihandelsassociationen (Efta), men har inget formellt inflytande över EU:s beslutsfattande. När förhandlingarna avbröts hade 27 av 33 förhandlingskapitel redan öppnats och 11 stängts provisoriskt, vilket ger en nystartad process ett betydande försprång.aldeparty+1

Fiskerättigheter och oro för oligarker

Suveräniteten över fiskerättigheterna är fortfarande den mest känsliga frågan. Fiske står för runt 10 procent av Islands BNP, och under EU:s gemensamma fiskeripolitik skulle landet tvingas dela kontrollen över fiskebestånd som man historiskt sett har förvaltat på egen hand. Flagghissningar i protest mot EU har rapporterats från fiskesamhällen längs nordkusten.foreignpolicy

Thorvaldur Gylfason, professor emeritus vid Islands universitet, säger till EUObserver att förmögna aktörer inom fiskeindustrin, som han beskriver som oligarker, tycks finansiera nej-kampanjen. Kampanjen har hållit möten över hela landet och bjudit in utländska talare, däribland en schweizisk advokat med kopplingar till ryska intressen. "Oligarkerna finns inte längre inom banksektorn som före finanskraschen för 18 år sedan, utan är nu koncentrerade till fiskeindustrin", säger Gylfason.euobserver

Bredare konsekvenser

Bedömare menar att folkomröstningen kan få ringar på vattnet utanför Island. Ett ja kan sätta press på Norge, det enda andra nordiska landet utanför EU, där stödet för ett medlemskap ökade från 27 procent 2023 till 41 procent 2025. "Ett isländskt ja den 29 augusti blir en chock för den norska debatten, en positiv chock", säger Georg Riekeles vid tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel.foreignpolicy

Men även om ett ja till att bara återuppta samtalen hänger på ett hårfint rep, är utgången av en framtida omröstning om ett faktiskt medlemskap fortfarande högst osäker.