Ett ton rymdskrot faller mot jorden varje vecka, visar granskning

Mer rymdskrot faller mot jorden än någonsin tidigare, en konsekvens av det accelererande kapplöpningen mellan regeringar och privata företag att fylla himlen med satelliter och rymdfarkoster. En ny granskning av The New York Times som publicerades den 31 juli dokumenterar hur brinnande metallstycken kraschar in i hem, gårdar och byar med ökande frekvens – ungefär ett ton rymdskrot faller oförutsägbart mot marken varje vecka.nytimes

Nära ögat i kenyansk by

Den 30 december 2024 störtade en brinnande metallklump, större än en skolbuss, ner på jordbruksmark nära byn Mukuku i Makueni County i Kenya, cirka 50 kilometer sydost om Nairobi. Objektet – en 500 kilo tung raketring med en diameter på 2,5 meter – var tänkt att brinna upp vid återinträdet i atmosfären. Istället slog den i marken med ett ljud som bybor beskrev som kraftigare än en åskknall, hörbart upp till 200 kilometer bort.spaceinafrica+3

"Folk trodde att det var världens undergång," sa John Mukunuu, en lokal invånare, enligt rapporten från Times.nytimes

Den kenyanska rymdstyrelsen bekräftade att objektet var en separationsring från en bärraket och bärgade den för analys, och kallade det "en isolerad händelse". Men bevisen tyder på motsatsen.spaceinafrica

Problemets omfattning

Det uppskattas att 140 miljoner människoskapade föremål nu kretsar kring jorden, enligt den europeiska rymdorganisationen ESA, allt från uttjänta satelliter till färgflagor. I takt med att företag som skjuter upp tusentals satelliter med begränsad livslängd växer mängden material som faller tillbaka genom atmosfären. Bara Starlink-konstellation ser mellan en och fyra satelliter falla mot jorden varje dag.kfiz+1

Att förutsäga var skrotet landar förblir nästintill omöjligt. Enligt Aerospace Corporation innebär ett fel på en minut i beräkningen av återinträdestid att den potentiella landningszonen förskjuts med nästan 300 miles. När föremålen väl är i fritt fall kan inte ens de bästa raketforskarna exakt förutse deras bana.theverge+1

Juridiska luckor och sårbara samhällen

Den växande faran drabbar oproportionerligt hårt utvecklingsländer, som ofta ligger under de banor som oftast används för uppskjutningar. Mukuku-incidenten belyser klyftan mellan internationell rymdrätt – som teoretiskt håller uppskjutande stater ansvariga för skador – och verkligheten för landsbygdssamhällen med begränsade resurser att driva krav.

I takt med att material i rymdfarkoster blir starkare och mer värmebeständiga överlever skrot som förr skulle ha förintats återinträdet intakt, vilket utgör ett eskalerande hot på marknivå. Med tusentals fler satelliter planerade för uppskjutning under de kommande åren förblir frågan om vem som betalar när himlen faller i stort sett obesvarad.phys+1