Eurogruppen säger nej till Greklands och Italiens krav på budgetflexibilitet

Grekland och Italien mötte motstånd på torsdagen den 8 oktober när de bad euroområdets finansministrar i Luxemburg om mer utrymme inom EU:s budgetregler för att skydda hushåll och företag från högre energikostnader. Mötet ägde rum samtidigt som en utförsäljning av franska statsobligationer höll Frankrikes lånekostnader nära de högsta nivåerna på cirka 25 år, vilket ökar tvivlen kring de offentliga finanserna i hela euroområdet.ekathimerini

Ministrarnas uppgift är att svara på en energichock utan att undergräva ett budgetramverk som marknaderna följer noga. Eurogruppens ordförande Kyriakos Pierrakakis kallade det en "svår ekvation". "Vi måste skydda hushåll och företag, men samtidigt värna om den finanspolitiska trovärdigheten i vårt ramverk," sade han.ekathimerini

Aten och Rom lägger fram sina argument

Ministrarna diskuterade de brev som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis och Italiens premiärminister Giorgia Meloni skickat till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Pierrakakis sade att deras mål bör eftersträvas "inom ramen för de regler vi har framför oss". Grekland vill att tillfälliga stödåtgärder, upp till en viss gräns, ska exkluderas från den indikator för nettoutgifter som används för att mäta efterlevnad av reglerna. De vill också att extra momsintäkter från högre priser ska tas i beaktande. Italien föreslog att en del av de extra skatteintäkterna från inflationen ska användas för att finansiera riktade, tillfälliga lättnader.ekathimerini

Nederländerna avvisade idén. Finansminister Eelco Heinen sade att upprepade lättnader i reglerna riskerar att öka skuldsättningen, och han efterlyste istället utgiftsnedskärningar och reformer. Belgiens Vincent Van Peteghem motsatte sig också att ändra reglerna eller använda en nationell undantagsklausul. Spaniens Carlos Cuerpo sade att Madrid var öppet för att överväga Italiens förslag. Tysklands finansminister Lars Klingbeil efterlyste en samordnad europeisk respons, inklusive att låta oljebolag med högre vinster bidra, men han stödde inte ökad finanspolitisk flexibilitet. EU:s samlade råd för finansministrar, känt som ECOFIN, möts den 9 oktober.fakti+1

Frankrike i stormens öga

Frankrikes 10-åriga ränta nådde sin högsta nivå sedan 2002 efter att ha stigit med cirka 70 punkter i september, rapporterar Reuters. Gapet mot tyska räntor nådde nästan 160 punkter förra veckan, det största sedan 2012. Paris har meddelat att årets underskott kommer att överstiga målet på 5 procent, och de planerar att sälja obligationer för rekordhöga 340 miljarder euro under 2027. Reuters rapporterade den 5 oktober att pressen har spridit sig till euron, som faller, och till italienska spreadar, som vidgades i den snabbaste takten sedan covid-19-krisen.reuters+1

I The Telegraph varnade en kommentar för att Frankrikes "skuldbomb" riskerar att "sätta euroområdet i brand". Den pekade på protester denna vecka där omkring en kvart miljon människor gick ut på gatorna i tisdags.telegraph

Vissa investerare återvänder

Alla säljer inte. Financial Times rapporterade att vissa stora investerare har börjat "bottenfiska" på euroområdets obligationsmarknader efter den franska utförsäljningen. Enligt Reuters sorterar handlare nu mer noggrant mellan länder, där de köper tysk, nederländsk och schweizisk skuld samtidigt som de säljer de obligationer de anser vara mest riskfyllda. "De straffar de länder som de inte anser är finanspolitiskt disciplinerade," sade en marknadsaktör till Reuters.reuters+1