IMF behåller prognos om 3 procents global tillväxt, varnar för energichock

Internationella valutafonden (IMF) meddelade på torsdagen att världsekonomin har klarat energichocken orsakad av kriget i Mellanöstern bättre än befarat. De behåller prognosen om cirka 3 procents global ekonomisk tillväxt under 2026, samtidigt som de varnar för att förhöjda risker fortsätter att grumla utsikterna.globalbankingandfinance+1

IMF-talespersonen Julie Kozack berättade för reportrar att olje- och gaspriserna förblir höga och att energichocken från konflikten inte är över. Hon pekade på ökande globala skuldtryck och en avstannad disinflationsprocess som ytterligare orosmoln, enligt Reuters Thomson Reuters Corporation ↘ 4.64% rapportering av Andrea Shalal och Rodrigo Campos.reuters+1

Energichock och inflationstryck

Bedömningen kommer samtidigt som störningar kring Hormuzsundet fortsätter att skaka om energimarknaderna. Brent-olja har nyligen handlats över 100 dollar per fat efter attacker som stört sjöfarten i vattenvägen, som tidigare transporterade ungefär en femtedel av världens oljeförsörjning. IMF-chefen Kristalina Georgieva sade den 1 september att "energisjocken inte är över", och pekade på fortsatta störningar samt behovet av att fylla på strategiska olje- och gasreserver.businessupturn

IMF projicerade en global inflation på 4,7 procent under 2026 i sin uppdatering av World Economic Outlook i juli, och noterade att disinflationstrenden som pågått sedan början av 2024 "har stannat av". Kozack sade vid torsdagens presskonferens att inflationsförväntningarna har stigit men förblir "väl förankrade på lång sikt".globalbankingandfinance+2

Skulder och divergerande öden

Den globala offentliga skulden steg till strax under 94 procent av BNP under 2025 och förväntas nå 100 procent till 2029, enligt IMF. Fonden har varnat för att konflikten i Mellanöstern ökar de finanspolitiska bördorna då regeringar pressas att skydda hushåll från högre energikostnader. Fonden betonade att tillväxtsiffran på 3 procent döljer stora skillnader mellan länder, där energiimporterande ekonomier och de med begränsat finanspolitiskt utrymme är mest utsatta.businessupturn

Högre energikostnader påverkar transport, tillverkning, livsmedelsproduktion och elpriser, vilket potentiellt kan tvinga centralbanker att hålla en stramare penningpolitik under längre tid. Europeiska centralbanken har redan höjt räntan två gånger som svar på stigande oljepriser. IMF förutspår en blygsam återhämtning till cirka 3,4 procents tillväxt under 2027, även om dessa utsikter hänger på om konflikten i Mellanöstern dämpas och energiflödena normaliseras.unn+2