Världsbanken och IMF godkänner ny skuldram för fattiga länder

Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) godkände på måndagen reformer av sitt gemensamma ramverk för att utvärdera skuldsättningen i låginkomstländer. Det är den första större översynen av systemet sedan 2017, då stigande skuldsättningsnivåer och förändrade finansieringskällor skapar nya risker för utvecklingsländer.reuters

Båda styrelserna godkände ändringar som ska inkludera bättre analys av inhemsk skuld och bredda bedömningarna för att ta hänsyn till långsiktiga utvecklingsutmaningar, inklusive klimatförändringar, enligt Reuters. Ramverket för skuldsustainability används för att avgöra om ett land kan ta på sig nya lån utan att äventyra sin förmåga att återbetala befintliga lån.reuters

Vad som ändras

Reformerna kommer att förfina hur länders skuldbärande kapacitet mäts och introducera nya verktyg för att bedöma hållbarhetsrisker. Världsbanken och IMF kommer också att förbättra de verktyg för realism och stresstester som används för att säkerställa konsekvens och noggrannhet i ekonomiska prognoser, samtidigt som man uppmuntrar länder att förbättra transparensen kring skulddata.marketscreener+1

Ändringarna föranleddes av en förskjutning i många låginkomstländer mot mer inhemsk och kommersiell upplåning, bort från traditionella förmånliga lån från officiella långivare. Det reviderade ramverket förväntas bli operativt under andra halvåret 2027.reuters+1

Ökande skuldtryck

En översyn som slutfördes i juli visade att det befintliga ramverket fungerat väl för att identifiera skuldkriser i förväg och hjälpa länder att fatta välgrundade beslut om upplåning och utlåning. Översynen pekade dock även på områden där ramverket behövde uppdateras för att ta hänsyn till ökade utvecklingsbehov och vad Världsbanken beskrev som "en kraftig minskning av officiellt utvecklingsbistånd".reuters+1

Reformen kommer vid en tidpunkt då många av världens fattigaste länder står inför ökande finansiella påfrestningar från överlappande kriser, inklusive pandemins långvariga effekter, prisökningar på mat och energi samt de växande kostnaderna för att anpassa sig till klimatförändringar. Genom att inkludera dynamiken i inhemsk skuld och klimatrisker i sina bedömningar syftar ramverket till att ge en mer komplett bild av finansiella sårbarheter innan de eskalerar till fullskaliga kriser.