6 000 år gammal massaker avslöjar brutala segerritualer

Arkeologer har avtäckt nya detaljer om en våldsam neolitisk massaker som inträffade för mer än 6 000 år sedan i nordöstra Frankrike, och avslöjat bevis på brutala segerfester där inkräktare torterades, lemlästades och deras avhuggna lemmar togs som troféer.

Upptäckten, som beskrivs i en studie publicerad på onsdagen i tidskriften Science Advances, ger nya insikter i förhistorisk krigföring genom analysen av 82 skelettrester funna i gravgropar på de arkeologiska platserna Achenheim och Bergheim. Forskningen leddes av Dr. Teresa Fernández-Crespo, en framstående forskare vid universitetet i Valladolid i Spanien, och kollegor som använde avancerad isotopanalys för att skilja mellan angripare och offer.livescience+1

Segerritualer med enastående brutalitet

De arkeologiska bevisen avslöjar ett mönster av extremt våld som gick långt utöver vad som var nödvändigt för att döda. Enligt Live Science visar resterna att offrens underben bröts för att förhindra flykt, hela kroppar uppvisade trauman från trubbigt våld, och vissa skelett bar stickskador som tyder på att kropparna placerades på strukturer för offentlig utställning efter tortyr och avrättning.livescience

"Vi tror att de brutaliserades i samband med triumfritualer eller segerfester som följde efter ett eller flera slag", sa Fernández-Crespo till Live Science. Gravgroparna, som ligger mitt i bosättningarna, tyder på att dessa handlingar var "en offentlig teater av våld avsedd att dehumanisera de tillfångatagna fienderna inför hela samhället".livescience

De mest distinkta bevisen kommer från avhuggna vänsterarmar och händer funna i groparna, som forskare tror togs som troféer i ett av de tidigaste väl dokumenterade fallen av militärt segerfirande i förhistoriska Europa. Detta representerar vad studien kallar en "enastående intensitet av våld mot kroppen som bara kan förstås i ett sammanhang av tortyr, lemlästning och dehumanisering av offret".livescience

Kemisk analys avslöjar utländskt ursprung

Genombrottet i förståelsen kom genom multi-isotopanalys av tänder och ben, som avslöjade de kemiska signaturerna för var människor växte upp och vad de konsumerade. Isotopanalysen visade att de som lemlästades kom från utanför lokalområdet, möjligen från trakten kring Paris, medan offer som inte lemlästades var lokalbefolkning som sannolikt dog när de försvarade sitt territorium.livescience+1

De kemiska signaturerna indikerade också att den lemlästade gruppen åt mat från olika områden och rörde sig ofta, vilket tyder på att de var en del av en invaderande styrka. Detta fynd representerar ett stort framsteg inom förhistorisk arkeologi, då en expert noterade att det "gjorde det möjligt att uppnå något så viktigt som att skilja mellan fångar och angripare i förhistoriska sammanhang av interpersonellt våld så långt tillbaka som neolitikum".livescience

Kontext av kontinental kris

Våldet inträffade under en period av utbredd oro över hela Europa mellan 4300 och 4150 f.Kr., sammanfallande med vad experter beskriver som en kontinentomfattande krisperiod. Detlef Gronenborn, professor i arkeologi vid Leibniz-centret för arkeologi i Tyskland, förklarade att denna era kännetecknades av "betydande oro i hela Europa och är kopplad till en period av hög klimatvolatilitet" som kulminerade omkring 4100 f.Kr.livescience

Upptäckten lägger till växande bevis på neolitisk krigföring i regionen, där människor levde i befästa bosättningar och arkeologiska bevis visar att keramik från Parisområdet dyker upp i större mängder i nordöstra Frankrike. Fynden visar att även i mänsklighetens tidigaste jordbrukssamhällen kunde konflikter nå nivåer av systematisk brutalitet som skulle bestå genom hela mänsklighetens historia.livescience